>I VLT, 24/5 publicerades det en artikel ang. domslutet kring dammarna.
”En seger för kulturmiljön” hette det då.
http://vlt.se/nyheter/hallstasura/1.839201–en-seger-for-kulturmiljon-
Men vilka är egentligen för den här typen av kulturmiljö bevaringen? Vem är intressegruppen? Finns det någon intressegrupp i dess sanna mening eller är det någon slags maktkamp. Fåtalet som orkade kommentera den ovannämnda artikeln vill ju inte ha skräp i vattnet och fastän dessa få inte talar för hela samhället kan budskapet ändå vara rätt tydlig, eller?
– Det här är en seger för kulturmiljön. Det känns jätteskönt att den här historiska miljön nu blir bevarad, säger Richard Grün, juristen som företrätt Kanalbolaget i den minst sagt sega juridiska processen som pågått sedan 2005.
Oj då, Kanalbolaget? Vad spelar dammarna för roll för Kanalbolaget? Ligger det egenintresse bakom det här? Eller var Mälarenergis vision för livet efter rivningen tilltalande för Kanalbolaget och kommunen? Det är inte första gången det skär sig mellan kommuner och företag när dessa går skilda vägar.
Det ter sig konstigt att någon vill bevara dammar för kulturmiljön när samma dammar är högst otillgängliga för allmänheten och växtligheten runt i kring växer obehindrat. Hur ska man då egentligen se denna kulturmiljö när den inte syns? När rostiga ruiner ligger där, och rostar? Och vad är dess funktion, undangömd och illa medfarna som de är?
/Utvecklarna